Jag har funderat hur jag vill uppmärksamma den här dagen. Den är värd att uppmärksammas tycker jag, särskilt med tanke på att jag lever i ett land där jag har möjlighet att dela min åsikt. Jag har möjlighet att ta plats, använda min röst och göra skillnad, vilket jag har många människor att tacka för.
Så jag inleder med att säga TACK! Tack till dig som står upp för våra rättigheter, delar och visar vägen framåt. Tack till dig som gjort och gör det möjligt för mig att leva ett så gott liv som jag gör. Jag är dig för evigt tacksam.
Vad är då mitt budskap för dagen?
Jag tror att vad jag kan bidra med är att vara mig själv.
Det må låta lite banalt detta. Men det jag vill göra är att vara mig själv, precis där jag är just nu. Även om det inte innebär att jag har någon heroisk insats att berätta om. Jag gör det för att jag har rätten. Att vara.
När jag vaknade idag och insåg att snöovädret hade paketerat in min bostad i ett vitt täcke bestämde jag mig för att ligga kvar i sängen i flera timmar med en kopp kaffe och ett gäng meditationer.
Dagen fortsatte med att jag blev intervjuad i en podd, sittandes vid mitt köksbord. Bland det bästa jag vet är att snacka så det gjorde jag glad som tusan. Sen brände jag en kastrull på spisen när jag skulle koka ris och samtidigt säga upp något hos Telenor. Multitasking när den är som bäst ...
Ja, that´s about it.
Nu sitter jag här och funderar på varför i jag i hela friden ska dela detta, men det jag ofta uppmuntrar andra till att göra är att ta plats. Det gäller både kvinnor och män som har bra saker att säga. Oftast är det kvinnor som behöver den här pushen och uppmuntran. Vi verkar ha ett naturligt inre motstånd när det kommer till att synas och höras. En gnagande känsla av att vi behöver förtjäna utrymmet genom att säga kloka saker hela tiden. Även om vi gör helt galet bra saker så vill vi ändå inte ta plats. "Inte ska väl jag..."
Idag känner jag för att ta lite plats i anspråk utan att varken hylla, åstadkomma något eller ha något viktigt att säga. Jag bara är. Vill testa på hur det känns.
Min rätt att pilla mig i naveln är good enough.
Tankar om det?
Comments