top of page

Konst – en röd (blå) tråd i mitt liv

Ett av mina tidigaste konstminnen är från ett besök på Moderna museet. Jag var i sexårsåldern och där på besök med skolan. Det var särskilt en tavla som fångade min uppmärksamhet. Den var blå. Helt blå. Yves Klein har jag förstått i efterhand. Jag förstod inte att en tavla kunde se ut på det sättet. Vart var motivet? Trots oförståelsen gjorde den enormt intryck på mig genom sin enkelhet och sin intensiva kulör. Att jag minns den än idag säger rätt mycket.


Att färger påverkar oss är inget nytt. Så är det. Färger påverkar vår sinnesstämning och får oss att känna olika saker. Därav är det extra viktigt att ha i åtanke när du målar om hemma, hur du inreder kontoret, vilka kläder du har på dig och vilken färg ditt varumärke har.


Vem var Yves Klein då? Yves Klein var en konstnär som blev känd, trots en väldigt kort konstkarriär 1954–62, framförallt för sina stora, monokroma målningar med sin egenutvecklade blåa färg International Klein Blue (IKB). Men han gjorde även performancekonst där han målade kvinnor i blått som sen fick göra avtryck på duken och "eldkonst" där han använde olja och eldkastare. (Källa Wikipedia)


Fake Kleins-blå. Originalet finns på Moderna museet.

Färgen blå associeras ofta till himmel och hav och inger trygghet och lugn.



Jag har mina föräldrar att tacka att jag tidigt initierades in i konstens värld. Min pappa berättade nyligen att min första utställning de tog med mig på var Marc Chagall på Moderna museet, när hans målningar ställdes ut 1982-32. Även att min mormor var konstnär har påverkat mig. Min mormor Sally Lindahl målade i äggoljetempera i sin ateljé aka källaren i det egnahemshus där hon och morfar Ture bodde Söder om söder. Det hus där jag till viss del är uppvuxen.


Tavla av mormor Sally Lindahl.


I repertoaren finns oändligt många Stockholmsmotiv och stilleben, men hon har även gjort några porträttserier. Det här är en av de porträtten som jag gillar mest.


Som ett resultat av allt detta var jag en förstaårseleverna på Eriksdalsskolans bild- och formsatsning på 90-talet. Jag har jobbat som grafisk formgivare och kommunikatör på designmuseum och design- och kommunikationsbyråer, på arkitektbyrå, gått på mängder av utställningar, minglat på vernissager världen över och alltid rört mig i kreativa kretsar. Det verkar ligga i mitt DNA att umgås med skapande människor i kreativa miljöer. Och att skapa själv.


För mig faller det sig oerhört naturligt att ha koll på när en utställning ska öppna, vilka konstnärer och formgivare som ställer ut i en stad och vilka gallerier som är värda att besöka. Mitt hungrande efter konst, design och mode måste tillfredsställas annars har jag svårt att andas. Blir direkt väldigt rastlös, oinspirerad och tycker livet är tråkigt när kvoten inte är fylld. Det är helt essentiellt för min egen överlevnad.

0 kommentarer

Liknande inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page