När Rödfärgspriset delades ut i förra veckan till årets mest nyskapande, moderna arkitektur fick alla inbjudna följa med till Falun, färgens hemstad tillika världsarvsstad sedan 2001. Det blev en resa i historien genom hantverkstraditioner och kulturarv som resulterade i reflektioner om framtiden.
Strax före klockan 8 avgick tåget från Stockholm centralstation med sikte mot Falun. Ett förväntansfullt gäng tog plats i vagnen med kaffe och frukostfralla. Väl framme inleddes dagen med en guidad tur ned i Falu koppargruva och till den intilliggande fabriken för att se hur den röda färgen framställs. Avslutningsvis firade vi vinnarna i den vackra Bergslagssalongen i centrala Falun. Det var inte bara vinnaren som presenterades utan samtliga nominerade visades upp i form av välgjorda korta filmer.
Att den röda stugan med vita knutar har en unik plats i våra hjärtan är det inget snack om. Det är en svensk idyll som bland annat Carl Larsson, Anders Zorn och Pettson och Findus satt på kartan. Hemmet. Värmen. Tryggheten. Vi mår bra av den.
Ett hus i Norrtälje som min bror och hans tidigare sambo bott i och renoverat enligt tidstypisk sätt.
Men känner du till historien bakom denna svenska nationalfärg? Det gjorde inte jag.
Färgens historia sträcker sig tillbaka till 1500-talet. Då blev slott och herresäten röda för att likna Europas ståndsmässiga tegelbyggnader. På 1600-talet blev den röda färgen en statussymbol i städerna och under 1700-talet spreds den till herrgårdarna, bergsmansgårdarna och prästgårdarna. Under nästa århundrade fick den fäste på torp och ladugårdar och på 1900-talet i egnahemsrörelsen.
Falu Gruvas signum är Creutz lave och dess klocka som plingar – en gammal varningsklocka för pumpstopp. Creutz lave står kvar där den byggdes i mitten av 1800-talet.
Hur framställt färgen då? När gruvan var i bruk och man vaskade koppar 67 meter under marken avskiljdes kopparfattig malm, så kallad rödmull, och lades i högar runt gruvan där den fick vittra i århundraden. Rödmullen är en sällsynt sammansättning av bland annat kiselsyra, järnockra, svavel, koppar och zink. Totalt ett tjugotal mineraler. Genom en process utvinner man pigmentet från det överblivna slammet som efter torkning ger ett gult färgämne, järnockra, som i sin tur blir rött efter upphettning. Och vips har vi ett rödfärgspigment. Det här är förvisso inte någon ny uppfinning. Människan har använt röd järnoxid som färgpigment i tusentals år, mest känt är grottmålningarna i södra Frankrike och norra Spanien.
Nu är det dags att koka färgen. Det är ungefär som att reda en sås berättade experterna för mig. Ingredienserna du behöver är vatten, vetemjöl, järnvitriol, rödfärgspigment samt eventuellt linolja. Det är alltså något man enkelt kan göra i hemmet. Peppad?
Processen att framställa Falu Rödfärg har i princip gått till på samma sätt sedan slutet av 1700-talet.
Jag har efter det här besöket fått upp ögonen igen för den röda färgen. Eller snarare, ett nytt intresse har väckts. Den är otroligt vacker men går oss lätt förbi. Lite som att vi tar den för givet även om den sticker ut. Ibland kan jag även känna viss skam att hylla något så typiskt svenskt med risk att det ska falla inom ramen för “bevara Sverige svenskt” och att det ska bli nån slags nationalpatriotism över det hela. Men nej, säger jag till skammen. För vår hjärna är kapabel att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Vi kan värna om det lokala och traditionella samtidigt som vi förnyar, utvecklar, blickar utåt och influeras av människor och andra länder, något vi gjort i alla tider. Det är precis det som är Falu Rödfärgs vision. Alltså, att värna om våra lokala råvaror och hantverkstraditioner, samtidigt som det följer med i utvecklingen in i modern arkitektur.
Så tolkar i alla fall jag det.
Under dagen pågick ett panelsamtal arrangerat av Tidskriften RUM med eminenta chefredaktören Cecilia Öfverholm som moderator. I panelen Lone-Pia Bach, professor i restaureringskonst vid Kungliga konsthögskolan samt grundare och VD för Bach arkitekter, Simon Anund, Co founder & Creative director Verk, Charlie Gullström, arkitekt och hållbarhetsstrateg Sweco, och Cathrine Wallenius, kommunikation och marknadsföring Stora Enso.
Karin Wingårdh (och Gert som ej var med) mottog årets Rödfärgspris 2022 för deras hus Äggdal.
Bland de nominerade till Rödfärgspriset 2022 ser vi privata sommarstugor, en bastu, en jaktstuga, en attefallare som blivit ett hem och villor såklart. Det är stilren arkitektur men kanske inte helt oväntad. Vad skulle hända om vi även förgyllde tätbebyggda förorter med den svenska nationalfärgen? Spännande tanke! Jag hade gärna sett flerbostadshus som byggs i trä, med trästomme och träfasader, spraymålade i Falurödfärg. Eller vad hade hänt om vi exporterade färgen och fick se den i nya sammanhang, i andra delar av världen? Vad får du för associationer, var skulle du vilja se mer av den röda färgen?
Hur som helst, livet är inte svart eller vitt. Det finns färg. Och tack som tusan för det!
Grattis vill jag såklart säga till Wingårdharna som kammade hem året pris! Men framförallt tack Falu Rödfärg, Stora Enso och RUM för en fantastisk fin och lärorik dag på tema rött!
Comentarios